Valuta för pengarna

Det har varit en intensiv tentamensförberedande vecka (läs: jag har städat lägenheten, bakat bröd, målat naglarna, hängt upp tavlor, fikat, tvättat samt då och då sneglat mot omslagen till kurslitteraturen men sedan genast kommit på bättre tankar) inför lördagmorgonens kunskapsmätning i "Organisation och Arbete".

Jag har försummat mitt nätdejtande å det grövsta... fast å andra sidan har jag träffat någon i Verkliga Livet (fast jag hittade honom på nätet, faktiskt. Eller om det var han som hittade mig - oavsett är det ju kul att få avkastning på sin investering.) istället.
Första gången gick bra (även om det utlöste en smärre katastrof i termer av utspridning av ratade kläder i lägenheten). Andra gången gick ännu bättre (fast han tog med mig till någon slags privat fest som visade sig krylla av semi-celebriteter och en och annan poet. Vi avlägsnade oss föredömligt tidigt efter att ha druckit från gratisbaren tills genomsnittsmänniskan hade skämts.) och det blir troligtvis (förhoppningsvis?) en tredje gång i en mycket snar framtid (eventuellt lagom tills fem-i-tre-ragget imorgon).
Jag skulle gärna dela med mig av allt, men han är alldeles för trevlig för att jag ska hänga ut honom här. Så jag hänger ut den här trevliga killen istället:

(_Trofast_, man, Mjölby, 31 år)

Ämne: Lycka till!

"Utan att vara pessimist, så tror jag inte vi kommer träffas av flera olika skäl. Jag ville bara säga att det var en väldigt bra profil. Jag har fortfarande ett leende på läpparna - bra skrivet. Du kommer nog gå långt!

Lycka till!"

Jamen, det var väl gulligt skrivet (givetvis kommer vi inte att träffas. Han hade högt hårfäste och barn. Och gå långt inom vad? Nätdejting? Ja, det är ju också ett mål...)? Åtminstone jämfört med den här uppenbarligen socialt efterblivne mannen:

(Hinkligan, man, Vällingby, 30 år)

Ämne: Göteborg?

"är du från göteborg isåfall hör inte av dig. jag hatar göteborgare."