Kan Själv.

Lyckades sparka mig själv ur sängen tidigt i morse för att göra något jag länge väntat på - åka till IKEA och fylla mina 45 kvadratmeter med saker jag inte behöver! Eller, saker jag behöver också, alltså. Egentligen har jag väntat på Kompisen med Bilen, men då han lyser med sin frånvaro och jag inte är känd för mitt tålamod gjorde jag slag i saken på egen hand istället.
Lika bra det, när jag efter 5 timmars intensiv shopping (och då var jag ändå förberedd med lista, priser, plocknummer och shit) insåg att det är att kräva aningen mycket av en (manlig) bekant, kanske.
Så iväg från Skanstull och hoppade av vid T-centralen, där det enligt kartan bara skulle vara att traska över gatan och hoppa på en direktbuss... men icke. Efter en halvtimmes traskande i cirklar gav jag upp och letade upp t-banan igen, och styrde kosan mot Skärholmen den vägen istället.
Detr är fantastiskt vad man får för 5000 spänn på Ikea! Nytt bohag hemkört på dörren och uppburet i lägenheten ikväll. Sedan ska det skruvas! Jag har bjudit hit en intet ont anande mor på middag... :)

På tunnelbanan hem gick en tant runt i vagnen och skrek sig hes om frälsning. En liten pojke som satt mittemot mig med sin mamma frågade om hon var galen. "Nej", svarade mamman. "det tror jag inte. Hon tror på Gud, precis som vi, fast lite mer bara". Det tycker jag var diplomatiskt sagt.
Fast om jag någon gång får egna barn, ska jag lära dem att alla är mer eller mindre galna och de flesta på tunnelbanan är potentiella kidnappare /våldtäktsmän /yxmördare. Speciellt ståckhålmare. Eller det är iallafall här de bor.